Bedömare inom yrkesutbildningen

Materialet är riktat till bedömare inom yrkesinriktade examensdelar

© Yrkesakademin i Österbotten, 2018

INNEHÅLL

Bedömare inom yrkesutbildningen

VARFÖR BEDÖMARUTBILDNING

Målet med bedömarutbildning och att upprätthålla bedömningskompetensen är att:

  • garantera studerande en rättvis och yrkesskicklig bedömning
  • höja bedömningskompetensen hos personer som bedömer yrkesprov
  • stärka samrbetsmöjligheter mellan YA och arbetslivet
  • utveckla yrkesutbildningens kvalitet

YA:s skyldighet enligt lagen om yrkesutbildning

  • introducera en tillräcklig mängd bedömare i förhållande till antalet studerande och ha en regelbunden och systematisk introduktion av bedömare
  • utse bedömare som har tillräcklig yrkesskicklighet och tillräckligt kunnande i det som ska bedömas
  • informera om jäv

YRKESUTBILDNINGSSYSTEMET

GRUNDEXAMEN = breda grundläggande yrkesfärdigheteroch specialiserat inom ett kompetensområde
YRKESEXAMEN = djupare kunnande eller mer avgränsade arbetsuppgifter
SPECIALYRKESEXAMEN = djupa yrkeskunskaper eller mångprofessionellt kunnande

Kompetensområde

Obligatoriska och valbara examensdelar

  • Krav på yrkesskicklighet
  • Bedömningskriterier
  • Sätten att visa yrkesskickligheten

EXAMENSGRUNDER

ARBETSLIVSCENTRERAD

  • När nationella examensgrunder görs
  • När examen planeras, ordnas och bedöms

ARBETSLIVSKOMMISSION

  • Nationellt organ utsedd av UBS
  • Består av representanter från arbetslivet (arbetsgivare, arbetstagare, självständiga yrkesutövare och lärare)
  • Deltar i kvalitetssäkringen i fråga om genomförandet av yrkesprov och bedömningen av kunnandet

PERSONLIG TILLÄMPNING - vägen till examen

  • Identifiering och erkännande av kunnande
  • Planering av förvärvande och påvisande av kunnande
  • Förvärvande av kunnande
  • Påvisande av kunnande och bedömning
  • Handledning och stöd

YRKESPROV

  • I arbetslivet
  • Bedöms av utbildade bedömare som har utsetts av YA! och representerar
      • arbetslivet, (arbetsplatshandledaren)
      • undervisningsområdet, (lärare/ utbildare)

Oberoende av

  • Var, När och Hur studerande har fått sitt kunnande

Den nya yrkesutbildningen fr.o.m 1.1.2018

Vad förrändras för arbetslivets del

Vad förändras för studeranden

Vad förändras för utbildnings-anordnaren

UTBILDNING SOM ORDNAS PÅ EN ARBETSPLATS

Förutsättningar:

En förutsättning för att ett avtal om ordnande av läroavtalsutbildning eller ett utbildningsavtal ska kunna ingås är att det på den arbetsplats där utbildningen sker med tanke på utbildningen enligt examensgrunderna eller den personliga utvecklingsplanen för kunnandet och ordnandet av yrkesprov finns tillgång till
  1. tillräcklig produktions- och serviceverksamhet
  2. behövliga arbetsredskap
  3. personal som är kompetent i fråga om yrkeskunskap, utbildning och arbetslivserfarenhet.
På den arbetsplats där utbildningen sker utses det för den studerande en i fråga om yrkeskunskap,utbildning eller arbetslivserfarenhet kompetent ansvarig arbetsplatshandledare. För en företagare som får läroavtalsutbildning kan arbetsplatshandledaren också vara en person som kommer från en annan arbetsplats eller som i övrigt är lämplig för uppgiften.

UTBILDNINGSAVTAL/ LÄROAVTAL

PERSONLIG TILLÄMPNING - vägen till examen

Identifiering och erkännande av kunnande

  • Studerandes tidigare kunnande ska identifieras och eventuellt erkännas.
  • Arbetet görs av YA.
  • Dokumenteras i en PERSONLIG UTVECKLINGSPLAN FÖR KUNNANDET ( PUK)

ERKÄNNANDE AV TIDIGARE FÖRVÄRVAT KUNNANDE

Efter identifiering av kunnande vet vi vad den studerande kan från tidigare. Om sökande har avlagt examen eller examensdelar av en grund-, yrkes- eller specialyrkes- examen vars examensgrunder är i kraft, kan dessa föras över direkt till den examen som nu avläggs, om det är möjligt enligt examensgrunderna.

Om sökande har avlagt examen eller examensdelar enligt "gamla" examensgrunder bedömer två lärare om kunnandet är aktuellt och om examen eller examensdelarna motsvarar grunderna i den examen som ska avläggas eller om examensdelen kan överföras.

Notera att en studerande har rätt att begära kontroll av bedömningsbeslut också över erkännande av kunnande och därefter även rättelse.

Planering av förvärvande och påvisande av kunnande

  • Efter identifiering av tidigare förvärvat kunnande vet vi vilket kunnande studerande SAKNAR
  • Planerar tillsammans HUR kunnadet ska förvärvas
  • Planering av handledning och eventuella stödåtgärder
  • Planeras individuellt för varje examensdel
  • Planering av hur kunnandet ska visas
  • Planeras individuellt för varje examensdel

YA!

  • Väljer bedömare för varje examensdel i samråd med arbetsplats och studerande. Planerar åtgärder för att hjälpa studerande som har särskilda behov.
  • Handleder i självbedömning.
  • Introducerar bedömare i krav på yrkesskicklighet och bedömningskriterier.

Förvärvande av kunnande

  • Studerande följer sin personliga utvecklingsplan för kunnandet (PUK) där det framgår vad studerande behöver lära sig och sättet hur studerande ska lära sig
  • Åtgärder för att hjälpa studerande som behöver särskilt stöd verkställs
  • Personliga studievägar
    • Kan bestå av
      • Förvärvande av kunnande i olika lärmiljöer
      • Utbildningsavtal, läroavtal
      • Andra överenskomna sätt 
  • Respons
    • Studerande ska få respons på hur kunnandet har utvecklats av lärare och eller arbetsplatshandledare
    • Avgöra i samråd med studerande när hen är redo för yrkesprov

BEDÖMNING

Genom bedömning av kunnandet:

  • Ges information om det kunnande som den studerande har.
  • Säkerställs att kraven på yrkesskicklighet och målen för kunnandet nås enligt examensgrunderna.
Studerande ska ges möjlighet till självbedömning av sina prestationer. Självbedömningen påverkar inte bedömningen av kunnandet eller det vitsord som ges över kunnandet.
Studerandes kunnande ska bedömas mångsidigt genom att kunnandet jämförs med det kunnande som anges i examensgrunderna. = Kriteriebaserad bedömning

BEDÖMARE

VEM FÅR BEDÖMA?
Bedömare som utsetts av YA!
  • Har tillräcklig yrkesskicklighet i examen eller examensdelen
  • Tillräckligt insatt i grunderna för examen samt förtrogenhet med bedömningsförfarandet
Företräder:
  • Arbetslivet (arbetstagare, arbetsgivare, alt. självständig yrkesutövare)
  • Utbildningsanordnaren, (lärare/utbildare eller av särskilda skäl någon annan som företräder utbildningsanordnaren)
VEM FÅR INTE BEDÖMA?
En person som har ett sådant förhållande till ärendet eller parterna att det äventyrar hens opartiskhet

JÄV
  • Partsjäv
  • Intressejäv
  • Anställnings- och uppdragsjäv
I fråga om jäv för bedömare tillämpas vad som föreskrivs i 27—29 § i förvaltningslagen (434/2003).

PÅVISANDE AV KUNNADE - YRKESPROV

  • Yrkesproven ska planeras för varje examensdel
  • Praktiska arbetsuppgifter utförs i genuina arbetssituationer och arbetsprocesser
  • Av grundad anledning kan ett yrkesprov dock också ordnas någon annanstans än på en arbetsplats
  • Vid behov kan kunnandet kompletteras med andra bedömningar enligt UBS anvisningar
  • Yrkesprov ordnas så snart som möjligt efter att kraven på yrkesskicklighet har uppnåtts
  • Omfattningen varierar i genomsnitt mellan 1 dag - 1 vecka - flera månader.
  • I vissa examensdelar kan yrkesprovet göras på flera olika arbetsplatser
  • Ett yrkesprov kan också bestå av flera examensdelar
  • En av bedömarna ska närvara vid ett yrkesprov
  • Studerande har rätt att ta om ett underkänt yrkesprov och höja ett godkänt vitsord

Bedömarens uppgift:

  • Förbereda sig för yrkesprovet genom att studera examensgrunderna
  • Med mångsidiga metoder och i första hand kvalitativa metoder:
    • Bedöma studerandes kunnande under yrkesprovet utgående från kriterierna i examensgrunderna.
  • Ta del av självbedömning (påverkar inte vitsordet). Dokumentera i bedömningsblanketten.
  • När allt som ingår i examensdelen är visat.
    • Bedömningsdiskussion, gör ett bedömningsbeslut (BÅDA bedömarna tillsammans)
  • Ta ställning till ev. kontroll av bedömningsbeslut

BEDÖMNINGSMETODER

  • Observation
  • Intervju
  • Förfrågan
  • Sensorisk bedömning
  • Mätning
  • Kundrespons

Granskning av skriftliga dokument

Foto, film, ljud Yrkesprovet kan kompletteras med muntlig intervju eller skriftliga uppgifter om det är omöjligt att genom praktiska arbetsuppgifter visa att den teoretiska kunskapen behärskas.

Frågor man kan ställa

  • Hur tänkte du när du ...
  • Vad grundar sig ...
  • Vad är följande steg ...
  • Hur förklarar du ...
  • Vad tänker du göra ...
  • Varför valde du ...
  • Hur skulle du utveckla din organisation/vår organisation ...
  • Kan du ännu förtydliga ...
  • Hur har du lyckats med din arbetsuppgift ...
  • Vad skulle du göra på annat sätt - Varför? På vilket sätt?

BEDÖMNINGEN ÄR INTE KVALITATIV

Om bedömare:

  • bedömer person framom yrkesskicklighet
  • i yrkesprov bedömer hur personens kunnande har utvecklats och hur personen har lärt sig
  • jämför studerande med andra studerande och
  • inte kriterierna inte bedömer kunnande utan bedömer enligt "tycke och smak/ förhandsinfo" utan att studerande visar sitt kunnande. "Nog kan du det där"
  • bedömer endast skriftliga dokument
  • inte vågar ge saklig respons utgående från kriterierna
  • lämnar kriterier obeaktade

STUDERANDE SOM HAR SÄRSKILT STÖD

  • Inlärningssvårigheter, funktionsnedsättning, sjukdom eller annan orsak till långvarigt eller regelbundet särskilt stöd
  • I grundexamen kan bedömningen av kunnande anpassas genom att en individuell bedömning av kunnandet utarbetas för den studerande. I examensgrunderna finns information om vad man inte får anpassa.
  • Särskilt stöd är dokumenterad i PUK
  • Stödmaterial som bilder, lättlästa texter, modeller kan användas vid yrkesprovet
  • Studerande som avlägger yrkes- eller specialyrkesexamen ska visa sitt kunnande självständigt

AVVIKELSE FRÅN KRAVEN PÅ YRKESSKICKLIGHET
(Gäller endast grundexamen)

  • Om kraven på yrkesskicklighet är oskäliga för den studerande kan avvikelse göras
    • Funktionsnedsättning eller hälsotillstånd
  • Avvikelse är dokumenterad i PUK

NYCKELKOMPETENSER FÖR LIVSLÅNGT LÄRANDE

Syftet med nyckelkompetenserna är att stödja sådan kompetensutveckling som behövs vid:
  • Kontinuerligt lärande.
  • Hantering av situationer i arbetslivet.
  • Framtidens nya utmaningar.
De är viktiga i livslångt lärande och ingår i bedömningskriterierna, med branschvisa betoningar på vissa kompetenser
Kompetenserna:
  • Lärande och problemlösning
  • Interaktion och samarbete
  • Yrkesetik
  • Hälsa säkerhet och funktionsförmåga
  • Initiativförmåga och företagande
  • Hållbar utveckling
  • Estetik Kommunikation och mediekompetens
  • Teknologi och informationsteknik
  • Aktivt medborgarskap och andra kulturer

KONTROLL OCH RÄTTELSE AV BEDÖMNING

  • YA! ska före ett yrkesprov informera studerande om hur kontroll och rättelse går till.
  • Studerande har rätt att få informatin om hur bedömningsgrunderna har tillämpats.
  • Studerande kan inom 14 dagar från den dag då han/hon har tagit del av bedömningsbeslutet skriftligen begära en kontroll av bedömningen.
  • Bedömarna ska fatta beslut om en kontroll av bedömningen utan obefogat dröjsmål.
  • Bedömarnas svar meddelas studerande och han/hon har 14 dagar tid att skriftligen begära rättelse hos arbetslivskommissionen.
Enheten i Pedersöre:

Sursikvägen 41, 68910 Bennäs

Enheten i Jakobstad:

• Sofiedahlsgatan 20 68600 Jakobstad
• Köpmansgatan 10 68600 Jakobstad​

Enheten i Vasa:

Kungsgårdsvägen 30 A 65380 Vasa

Enheten i Närpes:

Ängskullsvägen 1, 64230 Närpes st.
Tfn. 06-324 2622

  • 06-324 2000
  • Fax: 06-324 2210

Växeln är öppen må-to
kl. 8.00-15.45, fre kl. 8.00-15.00
(Växeln är lunchstängd kl. 11-12)