YA har utbildningen för dig!

Bläddra bland våra artiklar om

Lucas Lindells står framför en ambulan, med Campus Kungsgården  i bakgrunden

”Visst steg pulsen”

En kurs i första hjälpen då han jobbade som simövervakare i Kristinestad väckte Lucas Lindells intresse för vårdyrket. Han bestämde sig för att söka in till YA:s närvårdarutbildning med sikte på kompetensområdet för akutvård.

- Jag sökte in på det som då var vuxenutbildning för närvårdare och gick då ett år grundstudier innan jag valde kompetensområdet för akutvård. Innan dess visste jag inte riktigt vad jag ville göra men efter att ha gått första hjälpen kursen via mitt jobb som simövervakare tändes ett intresse för vården och valet att söka till YA var lätt då man kunde studera akutvård här.

Efter nästan ett år av akutvårdsstudier bestämde sig Lucas för att göra sin utbildning på arbetsplats utomlands. Egentligen ville han åka till Norge, men slutdestinationen blev Tallinn tillsammans med en klasskompis.

- Det kändes riktigt roligt att åka till Tallinn på UA, även om det inte var mitt första val med tanke på språket och så. Och det ska väl också erkännas att jag hade en del fördomar mot Tallinn innan jag for, men efter en månad där har min uppfattning om människorna och staden ändrats helt. Jag var riktigt positivt överraskad över Tallinn.

Att som studerande göra UA på en ambulans i ett land där du inte kan språket känns kanske som en snudd på galen idé.

- Men vi hade jättebra handledare där på Tallinna Kiirabi. Dom tog bra hand om oss och förklarade och visade allt. I Estland är dom alltid tre stycken i ambulansen, en chaufför, en specialiserad sjukskötare och en assistent och vi fick vara med som assistenter, vi fick alltså vara med hands-on i alla utryckningar.

Förutom utmaningar med språket var också en del rutiner för ambulanserna annorlunda i Tallinn än i Finland. Antalet utryckningar är också mycket större än här.

- I Estland är ambulansen och vården gratis, vilket betyder att folk ringer om minsta lilla sak. Sådana saker som man i Finland själv skulle köra till sjukhuset för att få vård för, så ringer man i Estland till ambulansen. Det gjorde att utryckningarna var fler, men många gånger var dom kanske inte jätteallvarliga.

En del värre fall hann Lucas ändå vara med på under den fyra veckor långa utbildning på arbetsplatsperioden.

- Det värsta fallet var nog då vi blev kallade till en arbetsplats där en man hade fallit och fått en riktigt ordentlig skallfraktur. Då vi kom till platsen blev jag som studerande nog först litet chockad och tänkte vad vi ska göra nu, och visst steg pulsen ordentligt, men handledaren var suverän och ledde mig genom hela proceduren. Patienten var som tur vid medvetande och kommunicerade hela tiden och mig veterligen gick det nog bra för honom, fast det såg illa ut då vi kom dit.

Efter UA-perioden i Estland är Lucas säker på att det är inom akutvården han vill jobba i framtiden.

- UA-perioden gav mig en säkerhet på att det här är min grej och att det är det här jag vill jobba med i framtiden på sätt eller annat. Först vill jag ändå ha mer kött på benen då akutvård är ett så pass brett område, du ska kunna mycket inom många olika vårdområden. Så först tänkte jag studera till sjukskötare och sen får jag se vad jag börjar jobba med.

En karriär inom akutvård passar kanske inte vem som helst.

- Det är ett jättespännande yrke och det ger dig mycket. Men riktigt känslig som person ska man nog inte vara, du ska klara av att se en hel del och kunna hantera situationerna också efteråt. Sen behöver man vara i ganska bra fysiskt kondition för att orka med arbetsuppgifterna och skiftesjobbet.

Det är nu möjligt att söka in direkt till kompetensområdet för akutvård, utan att först studera till närvårdare.

     

Hannes Lervik och Isac Lindén står framför dikostallet vid Campus Kungsgården

”En bonde behöver du tre gånger om dagen”

Ett brinnande intresse för jordbruk och spannmålsodling var det som fick Hannes Lervik och Isac Lindén att söka till landsbygdsföretagare vid YA. Isac utexaminerades våren 2019 och Hannes inledde sina studier hösten 2018.

- YA kändes som ett bra val då det var nära hemmet och hade den utbildningen jag ville gå, säger Hannes.

- Vi var hit och bekantade oss på nian och då bestämde jag mig för att det var hit jag skulle söka, fortsätter Isac.

Studierna inom lantbruksbranschen är väldigt varierande och djurhantering ingår också i studierna.

- Innan jag började här hade jag inte haft någon kontakt med djur, vi har bara spannmålsodling hemma. Så det var nog nytt för mig och inget som direkt intresserade, men det har nog varit roligt att uppleva den biten också, säger Isac.

- Det var samma för mig, jag hade inte heller någon erfarenhet av djur innan jag började här. Men man lär sig och det är kunskap som är bra att ha, fast jag personligen nog kommer att satsa på spannmålsodling, säger Hannes.

Förutom djurskötsel sköter studerande skolans jordbruk och har en del teori och maskinlära.

- Det är ettorna som har hand om till exempel vårbruket. Det går nog bra, fast vi är ganska många chaufförer som ska köra traktorerna och annat. Men det är roligt, det är ett jobb jag trivs med, säger Hannes.

Valet av studieinriktning är båda nöjda med och de ser ett stort behov av jordbrukare i Finland.

- Man brukar väl säga att en advokat kanske du behöver en gång om året, men en bonde behöver du tre gånger om dagen för att få mat på bordet, säger Isac.

Även om jordbrukets roll i Finland också framöver kommer att vara stark, tror Isac och Hannes ändå att vi kommer att få se en hel del förändringar de närmaste åren.

- Antalet gårdar kommer säkert att minska, men istället kommer de som finns kvar att öka i storlek och bli storgårdar, säger Hannes.

En karriär inom lantbruksbranschen är mycket sannolik för både Hannes och Isac.

- Jag har sökt in till agrolog, men jag är osäker på om jag kommer att gå klart den utbildningen. Jag tänkte börja på och se vad det ger mig men håller nog dörren öppen för att börja jobba också, säger Isac. 

Merkonom Sandra Sjöberg med diplom och ros i handen

Blev merkonom på distans

När valet stod mellan en närvårdarexamen och en merkonomexamen valde Sandra Sjöberg det senare, trots att hon fram tills dess jobbat hela sitt vuxna liv inom vården.

- Det var kontorstiderna som lockade mest. Jag var precis lika intresserad av vårdbranschen som merkonomyrket, men efter att ha fått min son och då min sambo också jobbar skiftesjobb ville jag ha kontorsarbetstid, säger Sandra.

Sandra bor på Åland och har avlagt hela grundexamen inom affärsverksamhet på distans till YA:s enhet i Närpes.

- Jag har bott hela mitt liv på Åland, men min pappa bor i Kaskö, så YA är bekant för mig sedan tidigare. Jag hade sneglat på en merkonomutbildning distans i Vasa, men fick tips om att man också kunde söka till enheten i Närpes och då tyckte jag det passade bättre.

Sedan hon inledde studierna hösten 2017 har

Sandra varit i Närpes bara två gånger.

- Det var två tenter som man måste vara på plats för att skriva, men resten har jag gjort på distans. 

Upplägget för distansstudierna har fungerat över förväntan.

- Jag har deltagit i föreläsningar över Skype, sen har vi haft olika inlämningsuppgifter som vi gjort under lektionerna och också en hel del hemuppgifter. Skypekvällarna har fungerat bra, det har känts som om man var på plats på riktigt.

- Sen har jag ju också varit en del på utbildning på arbetsplats, 6-7 veckor per gång. Det var jättebra då jag kunde göra det här hemma och ganska långt själv välja tiden jag var på UA.

Efter att ha avlagt examen har Sandra också 

lyckats få jobb inom branschen.

- Jag sökte ett vikariat som löneräknare ett ganska stort företag här Åland och fick det. Det kändes jätteroligt att jobb inom egen bransch direkt efter att ha gått utbildningen. Jag har en jättebra grund att stå på och det är också orsaken till att jag fick jobbet. Alla är så klart nya i början och man lär ju sig mycket i jobbet, men utan grundutbildningen hade jag inte ens haft en chans på jobbet. Nu har jag hittat ett jobb som verkligen passar mig.

Att studera på distans kräver ändå en del av 

studerande själv.

- Men det var sist och slutligen lättare än jag trodde. Visst ska du vilja ha examen och utbildningen och du ska vilja jobba för den, men jag var nog beredd på att det skulle vara ännu mera jobb än det var. Om man är villig att satsa fungerar distansstudier riktigt bra.

Tre flugor i en smäll

Våren 2019 blev Victoria Grankulla utexaminerad närvårdare från YA:s enhet i Pedersöre. Samtidigt som hon studerat till närvårdare har hon också avlagt studentexamen, det vill säga en kombiexamen, och läst kurser vid Novia. 

- Vid Novia har jag läst kurser för totalt 60 studiepoäng, vilket motsvarar hela första året på yrkeshögskolan, säger Victoria.

Orsaken till att Victoria redan under studietiden vid Yrkesakademin i Österbotten kunnat avlägga kurser vid yrkeshögskolan Novia är att hon gått den så kallade YH-leden vid YA. YH-leden är ett samarbete mellan Novia och YA som möjliggör att studerande redan under studietiden vid YA avlägger kurser vid yrkeshögskolan och får räkna dem till godo då de söker in till Novia.

- Då jag började på YH-leden var tanken att vi skulle läsa 30 studiepoäng vid Novia, men jag fortsatte och har nu läst 60 studiepoäng. Det betyder att jag får hoppa på direkt på andra året vid Novia om jag vill i höst.

Att kombinera tre olika studieformer, närvårdarexamen, studentexamen och studier vid tredje stadiet, kräver en del av den studerande.

- Ibland måste man prioritera vad som är viktigast. Jag har också gjort en  period av utbildning på arbetsplats under sommaren istället för 

under själva läsåret och då kunnat satsa mer på Novia under hösten, säger Victoria.

- Men jag är en som vill ha mycket att göra och jag tyckte det var jättebra att jag fick läsa kurser på Novia och räkna det till godo sen, fortsätter hon.

Att rent praktiskt pussla ihop två olika skolor och olika program kräver en del flexibilitet både från studerande och från personalen.

- En del YA-kurser har jag fått läsa på Novia och tvärtom, då innehållen varit liknande. Sen har jag haft en del inlämningsuppgifter på YA de perioder jag varit på Novia och så vidare. Jag har haft stort stöd och hjälp av mina lärare, som verkligen jobbat för att allt ska gå så smidigt som möjligt.

Studieprocessen är Victoria nöjd med, men en liten kulturchock upplevde hon ändå hon mitt under studietiden vid YA hoppade på studier vid Novia.

- Man kände nog sig ganska liten på jorden i början, men då man kom in i systemet gick det nog bra. Efter introduktionskursen rullade allt nog på av sig själv.

- Det bästa med hela den upplevelsen är hur smidigt allt har gått, tenterna och de praktiska arrangemangen har gått över förväntan. Och så har jag haft trevliga studiekompisar.

YA-studerande inom teknik och naturbruk samt närvårdare och merkonomer har möjlighet att avlägga kurser tillsammans med första årets studerande vid yrkeshögskolan Novia redan under sin studietid vid YA.

”Fordonsteknik är min grej”

”Fordonsteknik är min grej”

Båda studerar till fordonsmekaniker och båda hittade branschen genom prao-perioder, men där tar likheterna slut mellan Felicia Björknäs och Mahmoud Doudi. Felicia bestämde sig för att bli fordonsmekaniker efter en prao-

period på årskurs 8, medan Mahmoud redan 

studerade vid YA då han hittade branschen.

- Jag kom till Finland från Syrien år 2015. Sen gick jag årskurs 9 i Petalax högstadium och efter det började jag studera ett år på den handledande utbildningen, Valma, vid YA. På Valma får man bland annat lära sig bättre svenska och sen får man också prova på olika branscher och yrken för att lättare veta vad man vill studera efter handledande utbildningen, säger Mahmoud.

Då han provade på fordonstekniken vid YA var han fast.

- Det känns som min bransch och som att jag valt rätt. I början var det svårt med språket då jag inte kunde några bildelar på svenska, men jag lär mig vart efter och nu börjar det gå riktigt bra.

Felicia har alltid varit intresserad av bilar och maskiner och efter högstadiet kände hon att det var tid att göra något praktiskt.

- Jag var ganska trött på att bara läsa teoretiska ämnen efter högstadiet och under praoperioden på årskurs åtta förstärktes mitt bilintresse då jag var på Käyttöauto. Jag känner mig väldigt hemma här, jag trivs i branschen och tycker om att jobba med maskiner och motorer.

Helt har Felicia ändå inte lämnat de teoretiska studierna bakom sig.

- För att senare ha lättare att studera vidare till exempelvis maskiningenjör så läser jag kombi här på YA också. Det går bra att kombinera det praktiska och det teoretiska, men man måste vara beredd att satsa och vara litet envis om man vill klara båda examen på samma gång.

- Också inom yrkesämnena behöver man satsa själv också för att lära sig och inte leka bort tiden i verkstaden. Det är ganska långt upp till en själv hur mycket man vill utvecklas och faktiskt lära sig under studietiden. Jag vill verkligen lära mig så mycket som möjligt, gärna mer än det som står i examensgrunderna och därför försöker jag jobba för det också.

Efter sin studietid vid YA planerar båda två att jobba som fordonsmekaniker, åtminstone för en tid.

- Jag vill starta eget företag som fordonsmekaniker. Jag trivs så bra med det här så jag tror inte att jag vill vidareutbilda mig, åtminstone inte ännu, säger Mahmoud.

- Jag funderar på att studera till maskiningenjör, men först vill jag nog jobba några år som fordonsmekaniker, säger Felicia.

”En bra grund för vidareutbildning”

Grundexamen inom husteknik, rörmontör, ger en bra och bred grund att stå på och öppnar många dörrar för vidareutbildning. Det säger Winston Eden, som fick sin examen från YA våren 2019.

- Men det visste jag inte ännu då jag gick på nian och skulle välja min studieinriktning efter högstadiet. Det har jag lärt mig och insett här i 

skolan under de tre år jag varit på YA, säger han.

- Det är svårt att veta vad man vill göra då man går på nian och ärligt sagt sökte jag hit främst för att få fortsätta gå i skolan med mina kompisar. Men under resans gång har jag insett hur bra grund en yrkesutbildning faktiskt är, fortsätter han.

Winston började studera till rörmontör för att göra något praktiskt efter högstadiet. Att han skulle avlägga en kombiexamen tänkte han inte på då han började.

- Men då vi hade gemensamma ämnen, till exempel modersmål, så visade det sig att jag klarade mig ganska bra bara jag försökte. Så då tänkte jag att kanske jag provar på kombi i alla fall.

Då han inledde sitt andra studieår vid YA började han därför också läsa gymnasiekurser vid sidan om yrkesstudierna.

- Jag läste hela första och andra årets kombistudier under mitt andra år på YA. Det blev egentligen bara en kurs kvar till mitt tredje studieår. 

Under våren innan han får sin yrkes- och gymnasieexamen har han ändå gått en kurs på öppna yrkeshögskolan.

- Jag har sökt in till el- och automationsingenjör på Novia och hoppas komma in där till hösten. Det känns som om jag är väl förberedd för 

yrkeshögskolan då jag har en inblick både i de praktiska studierna och i de teoretiska.

Just kombinationen av teori och praktik ser Winston som en av de stora fördelarna med att ha kombinerat yrkes- och gymnasieexamen. 

- Jag har fått en inblick och en grund i ett praktiskt yrke och studiekompetens för att göra upp en egen studieplan och studiestig i en yrkeshögskola, så det känns bra.

Att läsa så pass många kombikurser samtidigt som Winston gjorde ser han inte som någon stor sak.

- Kombi blir svårt om du inte själv tar initiativ och gör uppgifterna i tid. Om du vill göra det lättare för dig gör du saker i tid. 

- För dem som vill ha en bred och praktisk grund att stå på rekommenderar jag verkligen en yrkesutbildning. Om man vill studera vidare efter yrkesskolan så tycker jag att man ska ta en kombiexamen, så har man också litet mer teori med sig sen.

”Priviligierad att ha fått gå på YA”

Det krävdes en del funderande och övervägande och en storebror som sporrade för att Joel Rönn, numera kanske mer känd som den finlandssvenska rapartisten Seesar XL, skulle söka in till YA:s musikutbildning.

- Det var en väldigt stor självförtroendetröskel jag måste komma över för att först ens söka in. Musik hade alltid varit en stor del av mitt liv men jag trodde inte att jag var tillräckligt bra för att syssla med det på heltid. Sen blev det förstås en stor sak för mig då jag verkligen kom in på YA.

Då han började på YA levde Joel i tron att han var en trummis.

- Men under studietiden hittade jag låtskrivningen och musikproduceringen som verkligen visade sig vara min grej. I dag är det till mångt och mycket det jag lever på.

Studietiden ser Joel tillbaka på med värme.

- YA:s musikutbildning är otroligt bra. Jag har aldrig upplevt att jag behöver något utöver den och jag känner mig priviligierad att ha fått gå på YA och över min andra stadiets utbildning. YA får man verkligen testa på allt – att spela i ensemble, producera musik, skriva musik, spela olika instrument i olika konstellationer, ja allt. Man får verkligen utrymme att utvecklas som person och musiker och alla som funderar på en karriär inom musiken ska söka in. Du får en otroligt bred kunskap och bas och du får ett jättebrett kontaktnät som du senare har nytta av.

Efter att ha fått sin musikerexamen har Joel gjort karriär som Seesar XL, en 

rappare som framför sin musik på Nykarlebydialekt.

- För att krossa jantelagen så kan jag säga att det går riktigt bra just nu. Jag jobbar som freelance musiker, det vill säga jag jobbar just nu som trummis, rappare, låtskrivare, producent och dj. Som musiker måste du skapa dina egna arbetsplatser och vara litet av din egen lyckas smed, men jag trivs med det. 

- Under studietiden vid YA hittade jag låtskrivandet och musikproduceringen och det är nog tack vare det som min karriär som rappartist har tagit fart. Dialektrappen är något jag vill satsa på just nu och det jag tycker mest om att göra och just nu går det riktigt bra. Om läget ändras någon gång får man anpassa sig till det och börja skapa något nytt istället, men är man tillräckligt bra på något är det idiotiskt att inte göra det till sin karriär, oavsett vad det är man råkar vara bra på. Om fem år säger Joel att han fortfarande jobbar med musik.

- Jag kommer nog alltid att jobba med musik och om fem år ser mitt liv säkert ganska likadant ut som det gör nu, det vill säga jag gör det jag njuter av att gör. Men om fem år har jag jag också producerat låtar åt andra som har gått bra och gjort min egen vinylskiva. 

Till den som funderar på sitt framtida yrkesval har Joel ett klart och tydligt budskap:

- Tänk inte på att du måste ha ett vanligt, traditionellt jobb. Studera det du njuter av att göra och gör det till din karriär. Bara viljan finns kan du göra allt till ditt jobb som du sen lever av.

Sadlade om från närvårdare till frisör

Efter att ha jobbat några år som närvårdare ville Kristian Piispanen få uttryck för sin kreativa sida. Att studera till frisör hade han funderat på sedan högstadiet och för några år sedan var det dags att göra slag i saken.

- Jag är nu inne på mitt andra och sista år på frisörutbildningen här vid YA. 

Intresset för frisöryrket vaknade då han började klippa sitt eget hår.

- Jag är en väldigt kreativ person och för några år sedan började jag klippa mig själv och märkte att jag fick uttryck för min kreativa sida då jag klippte. Sen gick jag småningom över till att 

klippa mina kompisars hår och på den vägen är det.

YA:s utbildning hittade han på nätet och han 

beskriver det som en bra grund att stå på. 

- Förutom undervisningen här i skolan har vi har också väldigt mycket utbildning på arbetsplats och där lär man sig också väldigt mycket. Grunden i skolan och resten på arbetsplatserna, kan man säga.

- Men du behöver ingen förkunskap för att söka till frisör, vi lär oss allt från grunden i skolan. Klart att det är lättare om du kanske klippt någon kompis eller har litet förkunskaper, men det är inget måste.

Under skoltiden har Kristian hunnit vara på 

utbildning på arbetsplats på två olika salonger.

- Den senaste är M-Room, alltså en herrbarberarsalong. Det är nog barberaryrket jag är mest intresserad av. Då jag sökte till YA fanns ännu 

inte möjligheten att söka direkt till barberare, som det finns i dag. Men å andra sidan är det kanske bara bra att ha frisörexamen, för då får jag klippa både damer och herrar.

Även om Kristian var intresserad av att söka in till frisör redan efter årskurs nio vågade han ändå inte skicka in sin ansökan ännu då.

- På nian är man ung och tänker för mycket på vad andra tycker. Frisörbranschen är ändå ganska kvinnodominerad och jag hade nog inte riktigt mod att söka direkt efter årskurs nio.

- I dag är vi ändå ganska många män här på frisörlinjen och jag tycker absolut att alla som är intresserade ska söka. Det spelar ingen roll vad andra tycker, om du är intresserad av något ska du söka dit.

Det bästa med frisöryrket är enligt Kristian att man får utlopp för sin kreativitet. 

- Och att socialisera och diskutera med 

kunderna. Det tycker jag om.

ENHETEN I PEDERSÖRE:

Sursikvägen 41, 68910 Bennäs

ENHETEN I JAKOBSTAD:

Köpmansgatan 10 68600 Jakobstad

ENHETEN I VASA:

Kungsgårdsvägen 30 A 65380 Vasa

ENHETEN I NÄRPES:

Ängskullsvägen 1, 64230 Närpes st.
Tfn. 06-324 2622

  • Tfn: 06-324 2000

Växeln är öppen må-to
kl. 8.00-15.45, fre kl. 8.00-15.00
(Växeln är lunchstängd kl. 11-12)

  • Fax: 06-324 2210
  • Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
UTBILDNING I VÄRLDSKLASS