YA:s studerande berättar

Bläddra bland våra artiklar om

”Visst steg pulsen”

Lucas Lindells står framför en ambulan, med Campus Kungsgården  i bakgrunden

En kurs i första hjälpen då han jobbade som simövervakare i Kristinestad väckte Lucas Lindells intresse för vårdyrket. Han bestämde sig för att söka in till YA:s närvårdarutbildning med sikte på kompetensområdet för akutvård.

- Jag sökte in på det som då var vuxenutbildning för närvårdare och gick då ett år grundstudier innan jag valde kompetensområdet för akutvård. Innan dess visste jag inte riktigt vad jag ville göra men efter att ha gått första hjälpen kursen via mitt jobb som simövervakare tändes ett intresse för vården och valet att söka till YA var lätt då man kunde studera akutvård här.

Efter nästan ett år av akutvårdsstudier bestämde sig Lucas för att göra sin utbildning på arbetsplats utomlands. Egentligen ville han åka till Norge, men slutdestinationen blev Tallinn tillsammans med en klasskompis.

- Det kändes riktigt roligt att åka till Tallinn på UA, även om det inte var mitt första val med tanke på språket och så. Och det ska väl också erkännas att jag hade en del fördomar mot Tallinn innan jag for, men efter en månad där har min uppfattning om människorna och staden ändrats helt. Jag var riktigt positivt överraskad över Tallinn.

Att som studerande göra UA på en ambulans i ett land där du inte kan språket känns kanske som en snudd på galen idé.

- Men vi hade jättebra handledare där på Tallinna Kiirabi. Dom tog bra hand om oss och förklarade och visade allt. I Estland är dom alltid tre stycken i ambulansen, en chaufför, en specialiserad sjukskötare och en assistent och vi fick vara med som assistenter, vi fick alltså vara med hands-on i alla utryckningar.

Förutom utmaningar med språket var också en del rutiner för ambulanserna annorlunda i Tallinn än i Finland. Antalet utryckningar är också mycket större än här.

- I Estland är ambulansen och vården gratis, vilket betyder att folk ringer om minsta lilla sak. Sådana saker som man i Finland själv skulle köra till sjukhuset för att få vård för, så ringer man i Estland till ambulansen. Det gjorde att utryckningarna var fler, men många gånger var dom kanske inte jätteallvarliga.

En del värre fall hann Lucas ändå vara med på under den fyra veckor långa utbildning på arbetsplatsperioden.

- Det värsta fallet var nog då vi blev kallade till en arbetsplats där en man hade fallit och fått en riktigt ordentlig skallfraktur. Då vi kom till platsen blev jag som studerande nog först litet chockad och tänkte vad vi ska göra nu, och visst steg pulsen ordentligt, men handledaren var suverän och ledde mig genom hela proceduren. Patienten var som tur vid medvetande och kommunicerade hela tiden och mig veterligen gick det nog bra för honom, fast det såg illa ut då vi kom dit.

Efter UA-perioden i Estland är Lucas säker på att det är inom akutvården han vill jobba i framtiden.

- UA-perioden gav mig en säkerhet på att det här är min grej och att det är det här jag vill jobba med i framtiden på sätt eller annat. Först vill jag ändå ha mer kött på benen då akutvård är ett så pass brett område, du ska kunna mycket inom många olika vårdområden. Så först tänkte jag studera till sjukskötare och sen får jag se vad jag börjar jobba med.

En karriär inom akutvård passar kanske inte vem som helst.

- Det är ett jättespännande yrke och det ger dig mycket. Men riktigt känslig som person ska man nog inte vara, du ska klara av att se en hel del och kunna hantera situationerna också efteråt. Sen behöver man vara i ganska bra fysiskt kondition för att orka med arbetsuppgifterna och skiftesjobbet.

Det är nu möjligt att söka in direkt till kompetensområdet för akutvård, utan att först studera till närvårdare.

     

”En bonde behöver du tre gånger om dagen”

Hannes Lervik och Isac Lindén står framför dikostallet vid Campus Kungsgården

Ett brinnande intresse för jordbruk och spannmålsodling var det som fick Hannes Lervik och Isac Lindén att söka till landsbygdsföretagare vid YA. Isac utexaminerades våren 2019 och Hannes inledde sina studier hösten 2018.

- YA kändes som ett bra val då det var nära hemmet och hade den utbildningen jag ville gå, säger Hannes.

- Vi var hit och bekantade oss på nian och då bestämde jag mig för att det var hit jag skulle söka, fortsätter Isac.

Studierna inom lantbruksbranschen är väldigt varierande och djurhantering ingår också i studierna.

- Innan jag började här hade jag inte haft någon kontakt med djur, vi har bara spannmålsodling hemma. Så det var nog nytt för mig och inget som direkt intresserade, men det har nog varit roligt att uppleva den biten också, säger Isac.

- Det var samma för mig, jag hade inte heller någon erfarenhet av djur innan jag började här. Men man lär sig och det är kunskap som är bra att ha, fast jag personligen nog kommer att satsa på spannmålsodling, säger Hannes.

Förutom djurskötsel sköter studerande skolans jordbruk och har en del teori och maskinlära.

- Det är ettorna som har hand om till exempel vårbruket. Det går nog bra, fast vi är ganska många chaufförer som ska köra traktorerna och annat. Men det är roligt, det är ett jobb jag trivs med, säger Hannes.

Valet av studieinriktning är båda nöjda med och de ser ett stort behov av jordbrukare i Finland.

- Man brukar väl säga att en advokat kanske du behöver en gång om året, men en bonde behöver du tre gånger om dagen för att få mat på bordet, säger Isac.

Även om jordbrukets roll i Finland också framöver kommer att vara stark, tror Isac och Hannes ändå att vi kommer att få se en hel del förändringar de närmaste åren.

- Antalet gårdar kommer säkert att minska, men istället kommer de som finns kvar att öka i storlek och bli storgårdar, säger Hannes.

En karriär inom lantbruksbranschen är mycket sannolik för både Hannes och Isac.

- Jag har sökt in till agrolog, men jag är osäker på om jag kommer att gå klart den utbildningen. Jag tänkte börja på och se vad det ger mig men håller nog dörren öppen för att börja jobba också, säger Isac. 

Blev merkonom på distans

Merkonom Sandra Sjöberg med diplom och ros i handen

När valet stod mellan en närvårdarexamen och en merkonomexamen valde Sandra Sjöberg det senare, trots att hon fram tills dess jobbat hela sitt vuxna liv inom vården.

- Det var kontorstiderna som lockade mest. Jag var precis lika intresserad av vårdbranschen som merkonomyrket, men efter att ha fått min son och då min sambo också jobbar skiftesjobb ville jag ha kontorsarbetstid, säger Sandra.

Sandra bor på Åland och har avlagt hela grundexamen inom affärsverksamhet på distans till YA:s enhet i Närpes.

- Jag har bott hela mitt liv på Åland, men min pappa bor i Kaskö, så YA är bekant för mig sedan tidigare. Jag hade sneglat på en merkonomutbildning distans i Vasa, men fick tips om att man också kunde söka till enheten i Närpes och då tyckte jag det passade bättre.

Sedan hon inledde studierna hösten 2017 har

Sandra varit i Närpes bara två gånger.

- Det var två tenter som man måste vara på plats för att skriva, men resten har jag gjort på distans. 

Upplägget för distansstudierna har fungerat över förväntan.

- Jag har deltagit i föreläsningar över Skype, sen har vi haft olika inlämningsuppgifter som vi gjort under lektionerna och också en hel del hemuppgifter. Skypekvällarna har fungerat bra, det har känts som om man var på plats på riktigt.

- Sen har jag ju också varit en del på utbildning på arbetsplats, 6-7 veckor per gång. Det var jättebra då jag kunde göra det här hemma och ganska långt själv välja tiden jag var på UA.

Efter att ha avlagt examen har Sandra också 

lyckats få jobb inom branschen.

- Jag sökte ett vikariat som löneräknare ett ganska stort företag här Åland och fick det. Det kändes jätteroligt att jobb inom egen bransch direkt efter att ha gått utbildningen. Jag har en jättebra grund att stå på och det är också orsaken till att jag fick jobbet. Alla är så klart nya i början och man lär ju sig mycket i jobbet, men utan grundutbildningen hade jag inte ens haft en chans på jobbet. Nu har jag hittat ett jobb som verkligen passar mig.

Att studera på distans kräver ändå en del av 

studerande själv.

- Men det var sist och slutligen lättare än jag trodde. Visst ska du vilja ha examen och utbildningen och du ska vilja jobba för den, men jag var nog beredd på att det skulle vara ännu mera jobb än det var. Om man är villig att satsa fungerar distansstudier riktigt bra.

Tre flugor i en smäll

Våren 2019 blev Victoria Grankulla utexaminerad närvårdare från YA:s enhet i Pedersöre. Samtidigt som hon studerat till närvårdare har hon också avlagt studentexamen, det vill säga en kombiexamen, och läst kurser vid Novia. 

- Vid Novia har jag läst kurser för totalt 60 studiepoäng, vilket motsvarar hela första året på yrkeshögskolan, säger Victoria.

Orsaken till att Victoria redan under studietiden vid Yrkesakademin i Österbotten kunnat avlägga kurser vid yrkeshögskolan Novia är att hon gått den så kallade YH-leden vid YA. YH-leden är ett samarbete mellan Novia och YA som möjliggör att studerande redan under studietiden vid YA avlägger kurser vid yrkeshögskolan och får räkna dem till godo då de söker in till Novia.

- Då jag började på YH-leden var tanken att vi skulle läsa 30 studiepoäng vid Novia, men jag fortsatte och har nu läst 60 studiepoäng. Det betyder att jag får hoppa på direkt på andra året vid Novia om jag vill i höst.

Att kombinera tre olika studieformer, närvårdarexamen, studentexamen och studier vid tredje stadiet, kräver en del av den studerande.

- Ibland måste man prioritera vad som är viktigast. Jag har också gjort en  period av utbildning på arbetsplats under sommaren istället för 

under själva läsåret och då kunnat satsa mer på Novia under hösten, säger Victoria.

- Men jag är en som vill ha mycket att göra och jag tyckte det var jättebra att jag fick läsa kurser på Novia och räkna det till godo sen, fortsätter hon.

Att rent praktiskt pussla ihop två olika skolor och olika program kräver en del flexibilitet både från studerande och från personalen.

- En del YA-kurser har jag fått läsa på Novia och tvärtom, då innehållen varit liknande. Sen har jag haft en del inlämningsuppgifter på YA de perioder jag varit på Novia och så vidare. Jag har haft stort stöd och hjälp av mina lärare, som verkligen jobbat för att allt ska gå så smidigt som möjligt.

Studieprocessen är Victoria nöjd med, men en liten kulturchock upplevde hon ändå hon mitt under studietiden vid YA hoppade på studier vid Novia.

- Man kände nog sig ganska liten på jorden i början, men då man kom in i systemet gick det nog bra. Efter introduktionskursen rullade allt nog på av sig själv.

- Det bästa med hela den upplevelsen är hur smidigt allt har gått, tenterna och de praktiska arrangemangen har gått över förväntan. Och så har jag haft trevliga studiekompisar.

YA-studerande inom teknik och naturbruk samt närvårdare och merkonomer har möjlighet att avlägga kurser tillsammans med första årets studerande vid yrkeshögskolan Novia redan under sin studietid vid YA.

”Fordonsteknik är min grej”

”Fordonsteknik är min grej”

Båda studerar till fordonsmekaniker och båda hittade branschen genom prao-perioder, men där tar likheterna slut mellan Felicia Björknäs och Mahmoud Doudi. Felicia bestämde sig för att bli fordonsmekaniker efter en prao-

period på årskurs 8, medan Mahmoud redan 

studerade vid YA då han hittade branschen.

- Jag kom till Finland från Syrien år 2015. Sen gick jag årskurs 9 i Petalax högstadium och efter det började jag studera ett år på den handledande utbildningen, Valma, vid YA. På Valma får man bland annat lära sig bättre svenska och sen får man också prova på olika branscher och yrken för att lättare veta vad man vill studera efter handledande utbildningen, säger Mahmoud.

Då han provade på fordonstekniken vid YA var han fast.

- Det känns som min bransch och som att jag valt rätt. I början var det svårt med språket då jag inte kunde några bildelar på svenska, men jag lär mig vart efter och nu börjar det gå riktigt bra.

Felicia har alltid varit intresserad av bilar och maskiner och efter högstadiet kände hon att det var tid att göra något praktiskt.

- Jag var ganska trött på att bara läsa teoretiska ämnen efter högstadiet och under praoperioden på årskurs åtta förstärktes mitt bilintresse då jag var på Käyttöauto. Jag känner mig väldigt hemma här, jag trivs i branschen och tycker om att jobba med maskiner och motorer.

Helt har Felicia ändå inte lämnat de teoretiska studierna bakom sig.

- För att senare ha lättare att studera vidare till exempelvis maskiningenjör så läser jag kombi här på YA också. Det går bra att kombinera det praktiska och det teoretiska, men man måste vara beredd att satsa och vara litet envis om man vill klara båda examen på samma gång.

- Också inom yrkesämnena behöver man satsa själv också för att lära sig och inte leka bort tiden i verkstaden. Det är ganska långt upp till en själv hur mycket man vill utvecklas och faktiskt lära sig under studietiden. Jag vill verkligen lära mig så mycket som möjligt, gärna mer än det som står i examensgrunderna och därför försöker jag jobba för det också.

Efter sin studietid vid YA planerar båda två att jobba som fordonsmekaniker, åtminstone för en tid.

- Jag vill starta eget företag som fordonsmekaniker. Jag trivs så bra med det här så jag tror inte att jag vill vidareutbilda mig, åtminstone inte ännu, säger Mahmoud.

- Jag funderar på att studera till maskiningenjör, men först vill jag nog jobba några år som fordonsmekaniker, säger Felicia.

”En bra grund för vidareutbildning”

Grundexamen inom husteknik, rörmontör, ger en bra och bred grund att stå på och öppnar många dörrar för vidareutbildning. Det säger Winston Eden, som fick sin examen från YA våren 2019.

- Men det visste jag inte ännu då jag gick på nian och skulle välja min studieinriktning efter högstadiet. Det har jag lärt mig och insett här i 

skolan under de tre år jag varit på YA, säger han.

- Det är svårt att veta vad man vill göra då man går på nian och ärligt sagt sökte jag hit främst för att få fortsätta gå i skolan med mina kompisar. Men under resans gång har jag insett hur bra grund en yrkesutbildning faktiskt är, fortsätter han.

Winston började studera till rörmontör för att göra något praktiskt efter högstadiet. Att han skulle avlägga en kombiexamen tänkte han inte på då han började.

- Men då vi hade gemensamma ämnen, till exempel modersmål, så visade det sig att jag klarade mig ganska bra bara jag försökte. Så då tänkte jag att kanske jag provar på kombi i alla fall.

Då han inledde sitt andra studieår vid YA började han därför också läsa gymnasiekurser vid sidan om yrkesstudierna.

- Jag läste hela första och andra årets kombistudier under mitt andra år på YA. Det blev egentligen bara en kurs kvar till mitt tredje studieår. 

Under våren innan han får sin yrkes- och gymnasieexamen har han ändå gått en kurs på öppna yrkeshögskolan.

- Jag har sökt in till el- och automationsingenjör på Novia och hoppas komma in där till hösten. Det känns som om jag är väl förberedd för 

yrkeshögskolan då jag har en inblick både i de praktiska studierna och i de teoretiska.

Just kombinationen av teori och praktik ser Winston som en av de stora fördelarna med att ha kombinerat yrkes- och gymnasieexamen. 

- Jag har fått en inblick och en grund i ett praktiskt yrke och studiekompetens för att göra upp en egen studieplan och studiestig i en yrkeshögskola, så det känns bra.

Att läsa så pass många kombikurser samtidigt som Winston gjorde ser han inte som någon stor sak.

- Kombi blir svårt om du inte själv tar initiativ och gör uppgifterna i tid. Om du vill göra det lättare för dig gör du saker i tid. 

- För dem som vill ha en bred och praktisk grund att stå på rekommenderar jag verkligen en yrkesutbildning. Om man vill studera vidare efter yrkesskolan så tycker jag att man ska ta en kombiexamen, så har man också litet mer teori med sig sen.

”Priviligierad att ha fått gå på YA”

Det krävdes en del funderande och övervägande och en storebror som sporrade för att Joel Rönn, numera kanske mer känd som den finlandssvenska rapartisten Seesar XL, skulle söka in till YA:s musikutbildning.

- Det var en väldigt stor självförtroendetröskel jag måste komma över för att först ens söka in. Musik hade alltid varit en stor del av mitt liv men jag trodde inte att jag var tillräckligt bra för att syssla med det på heltid. Sen blev det förstås en stor sak för mig då jag verkligen kom in på YA.

Då han började på YA levde Joel i tron att han var en trummis.

- Men under studietiden hittade jag låtskrivningen och musikproduceringen som verkligen visade sig vara min grej. I dag är det till mångt och mycket det jag lever på.

Studietiden ser Joel tillbaka på med värme.

- YA:s musikutbildning är otroligt bra. Jag har aldrig upplevt att jag behöver något utöver den och jag känner mig priviligierad att ha fått gå på YA och över min andra stadiets utbildning. YA får man verkligen testa på allt – att spela i ensemble, producera musik, skriva musik, spela olika instrument i olika konstellationer, ja allt. Man får verkligen utrymme att utvecklas som person och musiker och alla som funderar på en karriär inom musiken ska söka in. Du får en otroligt bred kunskap och bas och du får ett jättebrett kontaktnät som du senare har nytta av.

Efter att ha fått sin musikerexamen har Joel gjort karriär som Seesar XL, en 

rappare som framför sin musik på Nykarlebydialekt.

- För att krossa jantelagen så kan jag säga att det går riktigt bra just nu. Jag jobbar som freelance musiker, det vill säga jag jobbar just nu som trummis, rappare, låtskrivare, producent och dj. Som musiker måste du skapa dina egna arbetsplatser och vara litet av din egen lyckas smed, men jag trivs med det. 

- Under studietiden vid YA hittade jag låtskrivandet och musikproduceringen och det är nog tack vare det som min karriär som rappartist har tagit fart. Dialektrappen är något jag vill satsa på just nu och det jag tycker mest om att göra och just nu går det riktigt bra. Om läget ändras någon gång får man anpassa sig till det och börja skapa något nytt istället, men är man tillräckligt bra på något är det idiotiskt att inte göra det till sin karriär, oavsett vad det är man råkar vara bra på. Om fem år säger Joel att han fortfarande jobbar med musik.

- Jag kommer nog alltid att jobba med musik och om fem år ser mitt liv säkert ganska likadant ut som det gör nu, det vill säga jag gör det jag njuter av att gör. Men om fem år har jag jag också producerat låtar åt andra som har gått bra och gjort min egen vinylskiva. 

Till den som funderar på sitt framtida yrkesval har Joel ett klart och tydligt budskap:

- Tänk inte på att du måste ha ett vanligt, traditionellt jobb. Studera det du njuter av att göra och gör det till din karriär. Bara viljan finns kan du göra allt till ditt jobb som du sen lever av.

Sadlade om från närvårdare till frisör

Efter att ha jobbat några år som närvårdare ville Kristian Piispanen få uttryck för sin kreativa sida. Att studera till frisör hade han funderat på sedan högstadiet och för några år sedan var det dags att göra slag i saken.

- Jag är nu inne på mitt andra och sista år på frisörutbildningen här vid YA. 

Intresset för frisöryrket vaknade då han började klippa sitt eget hår.

- Jag är en väldigt kreativ person och för några år sedan började jag klippa mig själv och märkte att jag fick uttryck för min kreativa sida då jag klippte. Sen gick jag småningom över till att 

klippa mina kompisars hår och på den vägen är det.

YA:s utbildning hittade han på nätet och han 

beskriver det som en bra grund att stå på. 

- Förutom undervisningen här i skolan har vi har också väldigt mycket utbildning på arbetsplats och där lär man sig också väldigt mycket. Grunden i skolan och resten på arbetsplatserna, kan man säga.

- Men du behöver ingen förkunskap för att söka till frisör, vi lär oss allt från grunden i skolan. Klart att det är lättare om du kanske klippt någon kompis eller har litet förkunskaper, men det är inget måste.

Under skoltiden har Kristian hunnit vara på 

utbildning på arbetsplats på två olika salonger.

- Den senaste är M-Room, alltså en herrbarberarsalong. Det är nog barberaryrket jag är mest intresserad av. Då jag sökte till YA fanns ännu 

inte möjligheten att söka direkt till barberare, som det finns i dag. Men å andra sidan är det kanske bara bra att ha frisörexamen, för då får jag klippa både damer och herrar.

Även om Kristian var intresserad av att söka in till frisör redan efter årskurs nio vågade han ändå inte skicka in sin ansökan ännu då.

- På nian är man ung och tänker för mycket på vad andra tycker. Frisörbranschen är ändå ganska kvinnodominerad och jag hade nog inte riktigt mod att söka direkt efter årskurs nio.

- I dag är vi ändå ganska många män här på frisörlinjen och jag tycker absolut att alla som är intresserade ska söka. Det spelar ingen roll vad andra tycker, om du är intresserad av något ska du söka dit.

Det bästa med frisöryrket är enligt Kristian att man får utlopp för sin kreativitet. 

- Och att socialisera och diskutera med 

kunderna. Det tycker jag om.

”Passar alla som vill jobba med händerna”

Studerande sitter i metallverkstaden

Allt man kan laga och fixa själv så gör man, man köper inte. Det säger Tobias Bergman, som studerat till plåtslagare-svetsare vid enheten i Närpes. Han valde att studera till plåtslagare-svetsare för att utbilda sig inom något han är intresserad av.

– Jag har alltid jobbat i garaget och skruvat och monterat olika saker. Eftersom jag är hemma från Korsnäs så kändes det som ett bra alternativ att åka till Närpes för att studera till plåtslagare-svetsare. Det är ett yrke som passar alla som tycker om att jobba med händerna, säger Tobias.

Utbildningen han fått under tre år vid Yrkesakademin i Österbotten är han nöjd med.

– Den har varit bra. Vi har lärt oss mycket och är man själv bara intresserad och vill lära sig får man ut ännu mer av utbildningen.

Under det sista studieåret vid YA har Tobias dessutom avlagt studier vid yrkeshögskolan Novia genom den så kallade YH-leden.

– Jag ville gå på Novia samtidigt som jag gick på YA för att ha det lättare sen om jag vill söka vidare till yrkeshögskolan. Visst har studierna där varit ganska svåra, men jag har snart ihop alla 30 studiepoäng som man kan få under YH-leden så jag är nog nöjd, säger Tobias.

Förutom att avlägga kurser vid Novia samtidigt som han studerat vid YA har Tobias också jobbat vid sidan om skolan.

– Just nu är jag är på Profiweld i Korsnäs på utbildning på arbetsplats, men alla skollov och också då vi hade kurserna vid Novia jobbade jag här på kvällar och dagar då jag hann. Det fungerar bra att jobba vid sidan av studierna, åtminstone för mig då jag får jobba med det jag vill, säger Tobias.

Efter examen från YA är det militären som väntar Tobias.

– Sen får vi se, kanske jag söker vidare till maskin- och produktionsingenjör, eller så fortsätter jag jobba som plåtslagare-svetsare, jag har inte bestämt mig ännu.

”Handledande utbildningen för dig framåt”

BIld på Thi Ha Nguyen iklädd en grön tröja

Ly Thi Ha Nguyen flyttade till Finland från Vietnam för snart fyra år sedan. Efter ett år på Handledande utbildning för yrkesutbildning vid YA:s enhet i Närpes har hon nu tagit sig an studier till merkonom.

– Jag ville studera till merkonom då jag har erfarenhet av det från mitt hemland. Jag har också studerat affärsverksamhet vid ett universitet i Frankrike, så därför ville jag nu fortsätta med det här, säger Ly.

Då Ly kom till Finland och Närpes kunde hon varken svenska eller finska. Efter att ha fått språkundervisning vid Närpes vuxeninstitut (SÖFF) kände hon sig redo att börja på handledande utbildningen vid YA.

– Man behöver nog ha en grund i svenskan innan man kan börja studera på handledande utbildningen, men så fort man har den grunden tycker jag man ska börja studera vidare. Från vuxeninstitutet fick jag en bra start och sen har jag lärt mig mera här vid YA. Nu vill jag börja lära mig finska, även om det är svårare än svenska, säger Ly.

– Men jag behöver finskan i mitt jobb, så därför vill jag lära mig.

Sedan en tid tillbaka jobbar Ly på Tokmanni i Närpes, där hon också avlägger merkonomexamen på läroavtal.

–Jag började på merkonomutbildningen här på YA hösten 2018. Då vi skulle på utbildning på arbetsplats fick jag en plats på Tokmanni. Efter UA-perioden fick jag erbjudande om anställning där, då de tyckte att jag jobbat bra och passade för yrket, säger Ly. 

– Då erbjöd min lärare mig att avlägga studierna på läroavtal. Först förstod jag inte riktigt vad det innebar, men nu då jag kommit igång är jag riktigt nöjd, fortsätter hon.

Att avlägga studierna på läroavtal är ändå ingen lätt process.

– Jag jobbar, går i skola och tar hand om familjen samtidigt, så visst är det tungt ibland. Men jag behöver vara i skolan bara ungefär en gång i veckan, resten gör jag på arbetsplatsen. Jag är nöjd med mitt val att genomföra merkonomstudierna så här, säger Ly.

Efter att ha fått sin merkonomexamen vill Ly studera vidare.

– Jag har alltid varit en som strävar efter att få den högsta möjliga examen inom det jag studerar. Kanske jag jobbar en tid emellan, vi får se, men sedan studerar jag nog vidare, säger Ly.

Den handledande utbildningen för yrkesutbildning ser Ly som en viktig språngbräda in i det finländska arbetslivet.

– Som ny här och då du inte kan språket måste du avancera steg för steg. Jag började i Närpes vuxeninstitut sen gick jag vidare till handledande utbildningen och sen till en yrkesexamen. Handledande utbildningen är jättebra då du får testa på olika saker. Du får chansen att testa vad som passar just för dig, istället för att bara tro att du vet vad du vill. Jag tyckte jättemycket om att gå på handledande utbildningen just för att den för dig framåt mot ditt mål. 

Med passion för bakning

(Från vänster) Linda Kuparinen och Jennifer Lönnvik ville båda ha en praktisk utbildning.

Matlagning och speciellt bakning har alltid intresserat Linda Kuparinen och det var också en av de största orsakerna till att hon valde att söka till kockutbildningen vid YA.

– Jag ville göra något praktiskt efter högstadiet, så bara gymnasiestudier var inte aktuellt för mig. Bakning har alltid varit ett stort intresse och därför föll valet på kockutbildningen här, säger Linda.

Trots att det praktiska lockade efter högstadiet valde Linda ändå att vid sidan om kockutbildningen också gå kombi, det vill säga hon avlägger gymnasieexamen vid sidan om yrkesstudierna.

– Fast jag inte ville gå bara gymnasiet så ville jag ändå ha studentexamen också och att dels gå en praktisk yrkesutbildning och dels avlägga gymnasieexamen samtidigt är perfekt för mig. Visst är det stressigt ibland då vi har kombiperioder och mycket läxor, men det går nog bra ändå, säger Linda.

En praktisk utbildning inom ett område som intresserar var också orsaken till att Jennifer Lönnvik sökte till kockutbildningen vid YA.

– Jag visste ganska tidigt att gymnasiet inte var vad jag ville, utan jag ville jobba med händerna. Att gå på kockutbildningen är väldigt lärorikt och jag trivs bra, säger Jennifer.

För att börja på kockutbildningen behöver man ingen förkunskap.

– Du lär dig allt från grunden, från hur du hackar grönsaker till hur du gör mer avancerade saker, säger Linda.

– Kockutbildningen är ett bra alternativ för dig som gillar matlagning och som vill utvecklas inom det. Du får också bra förutsättningar för att studera vidare sen om du vill, fortsätter Jennifer.

Att studera vidare efter att de avlagt yrkesexamen är något som både Linda och Jennifer funderat på.

– Jag tror att jag jobbar några år och sen studerar jag vidare inom området. Jag är inte riktigt säker på vad jag vill studera vidare med ännu, men inom branschen nog, säger Jennifer.

– Jag jobbar redan nu vid sidan om studierna, så det kommer jag att fortsätta med nog. Då jag är klar från YA tror jag att jag studerar vidare till bagare, säger Linda. 

Bättre sammanhållning efter utbildning

(Från vänster) Heidi Forsman, Cecilia Bobacka, Maija-Liisa Niemi och Petra Pehkonen är nöjda med sin personalutbildning.

Förra våren deltog alla 60 anställda vid Björkbacka åldringshem i Jakobstad i den skräddarsydda utbildningen ”Att arbeta i team inom äldreomsorgen”, som ordnades av EduYA Ab.

– Idén till att låta personalen ta del av en utbildning anpassad för oss kom från den förra föreståndaren som ville utveckla arbetssätten här på Björkbacka. Utgångsläget var att vi ville förbättra personalens ork och välmående, säger Petra Pehkonen, föreståndare på Björkbacka åldringshem.

Innan man bestämde sig för hurudan utbildningshelhet man ville ha besökte ledningen på Björkbacka ett åldringshem i Kannus, där man använt sig av liknande koncept för personalutbildning.

– Vi beslöt oss sedan för tre olika utbildningshelheter, som alla utfördes här på arbetsplatsen tillsammans med personalen. Fokus i utbildningen låg på kommunikation, rollen på arbetsplatsen och i teamet, hur man möter kollegor och andra människor, samarbete och så vidare, säger Petra. 

– Förutom olika övningar här på arbetsplatsen fick vi också olika hemuppgifter, fortsätter hon.

Resultatet av utbildningen har varit positivt både för personalen och för arbetsgivaren.

– Nu har alla samma målsättning med sitt jobb och det ser vi som en av de viktigaste förbättringarna sedan utbildningen. Vi är bättre på att ge varandra feedback och arbetssätten och samhörigheten är också bättre, säger Petra.

På de olika avdelningarna på Björkbacka åldringshem arbetar personalen olika team och rollen som teamledare byts regelbundet.

– Teamledarens roll är bland annat att hålla i teammöten, där vi gör upp våra målsättningar med arbetet, ger varandra feedback och liknande. Sedan vi började jobba så här har informationsgången blivit mycket bättre och det är mycket roligare att jobba då vi mer konkret kan påverka vårt arbete på det här viset, säger teamledare Maija-Liisa Niemi.

– Också för oss som fungerar som allt i allo här och på det viset byter mellan olika team ganska ofta har det blivit lättare att hänga med sedan vi gått utbildningen. Informationsgången och framförallt sammanhållningen har blivit mycket bättre, säger Cecilia Bobacka.

På ett boende med 85 klienter kan det ändå vara utmanande att få alla i teamet att komma på möten.

– Ibland kommer man helt enkelt inte loss från arbetet, men så är det då man jobbar inom vården. Alla borde gå någon sådan här utbildning. Jag tycker att vi lärt oss dra åt samma håll och jobba mot samma mål och det är väldigt viktigt med tanke på trivseln på arbetet, säger Heidi Forsman, teamledare. 

Från merkonom till kombinationsfordonsförare och busschaufför

Från merkonom till kombinationsfordonsförare och busschaufför

Efter årskurs nio ville Robin Hofman börja på merkonomutbildningen vid YA:s enhet i Närpes. Han sökte via gemensam ansökan och kom in.

– Jag ville börja på merkonomutbildningen för det är en bred utbildning som ger dig stora möjligheter till att studera vidare och en bred bas att stå på i arbetslivet.a

Från merkonomutbildningen blev Robin utexaminerad våren 2018.

– Det har varit en mångsidig och lärorik utbildning. Jag har lärt mig mycket mer än jag förväntade mig. Vi har fått göra uppgifter som visar resultat och mycket projektarbeten och jag är säker på att jag har nytta av merkonomutbildningen i framtiden. 

Under det sista året på merkonomutbildningen gjorde Robin sin utbildning på arbetsplats i fyra veckor på Malta.

– Jag ville åka utomlands på UA för att jag aldrig tidigare jobbat utomlands. Jag lära mig bättre engelska och se hur en arbetsplats fungerar i ett annat land.

Att åka utomlands för första gången var både spännande och roligt.

– Det gick bra. Det var roligt och lärorikt att få klara sig själv där och jag fick allt stöd jag behövde från skolan. Min engelska har också blivit bättre så jag har bara positivt att säga om min internationella UA.

Som arbetsplats under UA:n fungerade Care Maltas huvudkontor, där Robin mest höll till på bokföringsavdelningen.

– De hade inte alls lika mycket elektroniska och digitala hjälpmedel som vi har, så det var mycket pappersarbete, bokstavligt talat. Men det var intressant att se hur systemen fungerar i ett annat land och jag skulle absolut åka igen om jag fick chansen. 

Till hösten väntar nya utmaningar och studier, men skolan förblir den samma.

– Då kontinuerlig ansökan öppnade valde jag direkt att söka till YA:s logistikutbildning och jag kommer att börja där i höst. Redan då jag sökte till merkonom i gemensam ansökan hade jag logistikutbildningarna på andra plats, men då ville jag börja med merkonom då det intresserade mest. 

– Jag har ändå alltid varit intresserad av fordon och lastbilar och nu känns det bra att börja studera inom området också.

Att kombinera en merkonomexamen med en examen inom logistikbranschen ser Robin som något riktigt bra.

– Först kommer jag att ta CE-körkortet och sen kommer jag också att ta busskörkort och försöka få taxilicens. Då passar det bra att ha en examen som handlar om kundbetjäning i bakfickan. 

”Har haft nytta av varenda kurs jag gått”

Solveig Björklund i apoteksmiljö

Trots att hon har 30 års erfarenhet av att jobba med kundservice och andra apoteksuppgifter ville Solveig Björklund ändå fördjupa sina kunskaper inom ämnet. En annons om en grundexamen inom företagsekonomi, merkonom, vid YA fick henne att ändra planerna på att gå en kurs i företagande och istället gå in för att avlägga en yrkesexamen.

– Tidpunkten sammanföll väl med då jag sökte och fick tillstånd att ta över apoteksverksamheten i Korsnäs. Efter att jag fick tillståndet lämnades ett besvär in och då visste jag att det tar ungefär ett år innan jag kan starta verksamheten här i apoteket. Jag ville göra något vettigt av väntetiden och bestämde mig för att gå en utbildning, säger Solveig.

Utbildningen till merkonom som utannonserades startade egentligen i Vasa, men eftersom Solveig har närmare till YA:s enhet i Närpes ville hon avlägga utbildningen där.

– Jag tog kontakt med utbildaren och hon ordnade så att jag fick inleda mina studier vid enheten i Närpes redan på våren 2017 istället för på hösten 2017 i Vasa. Nu har jag bara en termin kvar av mina studier och jag är otroligt nöjd över allt jag fått ut av studietiden. Allt har varit så mycket bättre än jag kunde föreställa mig.

Kurserna som Solveig gått på har berört ämnen som personalfrågor, lönefrågor och bokföring.

– Och så har vi också haft en del datakurser. Trots att jag har så lång arbetserfarenhet från apoteksbranschen så har jag ändå inte tidigare jobbat med just dessa saker. Eftersom jag nu fungerar som egenföretagare här så är det viktigt för mig att ha insyn i dem också och jag har haft otrolig nytta av varenda kurs jag gått vid YA.

På våren 2018 beviljades Solveig slutligen tillstånd att överta apoteksverksamheten i Korsnäs.

– Samtidigt så gick en Starta eget kurs vid YA i Vasa och tillsammans med min handledare pusslade vi om merknomstudierna så att jag kunde gå den då. Det passade som hand i handske att gå den kursen samtidigt som jag sparkade igång min egen företagsverksamhet.

– Det personliga upplägget av studierna har varit det bästa. Tillsammans med min handledare har vi planerat vilka kurser jag går när och då jag haft möjlighet att gå mera har jag gjort det, medan nu till exempel då verksamheten här på apoteket just håller på att komma igång har jag gått litet färre kurser. Nu ska jag dessutom göra den resterande utbildningen som läroavtal i mitt eget företag och ha tillgång till en mentor. Men det har varit väldigt flexibelt och lätt att anpassa studierna till livssituationen och det är jag väldigt tacksam för.

Närstudietillfällen har studerande deltagit i ungefär en gång per vecka och därtill har kommit handledda studier varje vecka samt inlärning på arbetsplatsen. Att träffa sina medstuderande har också varit en viktig del av lärprocessen, enligt Solveig.

– Alla i gruppen har haft olika bakgrund och infallsvinklar och det har varit otroligt givande att ta del av andras erfarenheter och tankar kring de ämnen vi läser. Jag har en universitetsexamen inom farmacin sedan tidigare, men denna merkonomutbildning har gett mig kött på benen då det gäller just företagandet. Utbildningarna har bra kompletterat varandra så jag har fått en väldigt bred bas att stå på. 

– Om man frågar mig tycker jag att den här utbildningen är något som alla borde gå. Det är väldigt stimulerande att komma ut och träffa andra och samtidigt lära dig så mycket som du har nytta av oavsett vad du jobbar med. Då studierna dessutom planeras personligt utgående från dina behov fungerar det väldigt bra att studera även om man jobbar samtidigt. n

 

”Man kan mycket mer än man tror”

(Från vänster) Johanna Sundqvist och Emma Lassila ville vidga sina vyer och åkte på UA till Malaga.

Under sin sista termin vid YA åkte frisörstuderande Emma Lassila och Johanna Sundqvist på tre veckor utbildning på arbetsplats till Malaga – en upplevelse som de ser tillbaka på med glädje. 

– Först var det nog väldigt nervöst med tanke på språk och sådant. Jag var mest nervös för min egen engelska och vi visste ju inte heller riktigt hur något fungerar där. Men då vi väl kom dit och träffade våra handledare på plats så glömde vi all nervositet, säger Emma.

Emma och Johanna jobbade på två olika frisörsalonger i Malaga. De blev väl emottagna, även om just språket visade sig vara en utmaning.

– Vi kände oss genast som en i gruppen. De var väldigt måna om att ta hand om oss och att vi skulle trivas. Väldigt få pratade ändå engelska, så vi fick ta till Google translate och kroppsspråk, säger Johanna.

– Det gick ändå mycket bättre än jag trodde, jag var överraskad över hur mycket man kan kommunicera med en annan människa utan att kunna den andras språk. Man kommer långt på bara kroppsspråk och att visa vad man menar, fortsätter hon.

Att arbeta med kunderna på frisörsalongerna var inte heller ett problem.

– Vårt jobb är väldigt praktiskt och teknikerna väldigt lika, så det gick bra att jobba med kunderna. Den kanske största skillnaden jämfört med Finland var förutom priserna att kunderna ofta kom in för att få håret tvättat och fönat. Och så skulle det vara mycket volym, säger Emma.

– Allt skulle också gå väldigt snabbt. Kunderna hade inga problem att stå och vänta i kö och prata med varandra, men sen då de väl satte sig i stolen ville de att man skulle jobba snabbt, fortsätter Johanna.

Orsaken till att Emma och Johanna valde att åka utomlands var för att de ville vidga sina vyer och se något nytt.

– Och så ville vi också lära oss nya tekniker och saker. Att åka på utbildning på arbetsplats utomlands är en jättebra möjlighet till sådant i och med att skolan är med och ordnar det mesta, säger Emma.

– Förutom att jobba på salongen försökte vi verkligen också se och göra så mycket som möjligt på fritiden. Vi åkte runt på olika bussturer och gick omkring i Malaga, fortsätter Johanna.

För att finansiera resan fick de ett stipendium.

– Men det räckte inte riktigt till allt, så en liten del har vi nog betalt själva, säger Johanna.

Under tiden på Malaga lärde sig Emma och Johanna mycket, inte bara om arbetskulturen i spanska frisörsalonger utan också om sig själva.

– Man kan mycket mer än man tror och man kommer mycket längre än man tror bara man försöker, även om man inte ens har ett gemensamt språk. Det var roligt att se hur mycket man klarar av bara man vågar utmana sig själv, säger Johanna. 

"Kombinerade yrkesstudier med läroavtal"

Egentligen var han först mera intresserad av att studera enbart svetsning, men efter att ha funderat en tid beslöt sig Jan Voutilainen för att söka in till maskin- och produktionsteknik och verkstadsmekaniker.

– Jag har alltid varit intresserad av metallarbete och hade nästan bestämt mig för att söka in till plåtslagare-svetsare vid YA, men då jag förstod att vi får grunden till svetsningen också på utbildningen till verkstadsmekaniker sökte jag dit istället, säger Jan.

Valet av utbildning har han inte ångrat.

– Det är en väldigt bred utbildning. Vi har lärt oss allt från mekanik och bearbetning till svetsning och programmering. 

Efter att ha studerat två år vid YA:s enhet i Vasa beslöt sig Jan för att avlägga sitt sista studieår på läroavtal vid företaget Wel Mach. 

– Under mitt andra studieår var jag här på utbildning på arbetsplats i tio veckor. Sen fick jag sommarjobb här och det var då jag började fundera på om jag kunde avlägga mitt sista studieår helt på läroavtal.

Läroavtalsutbildning är utbildning som i huvudsak ordnas på en arbetsplats i samband med praktiska arbetsuppgifter och efter att ha diskuterat med sin lärare vid YA och arbetsplatshandledare på Wel Mach ingick Jan ett läroavtal för det sista studieåret vid YA.

– Läroavtal betyder att du jobbar precis som på riktigt, samtidigt som du ska lära dig vissa saker. Din arbetsplatshandledare finns med för att se att du lär dig det som står i examensgrunderna. För mig har det fungerat bra med tanke på att jag inte gått kombi och visst har det varit roligt att tjäna pengar samtidigt som jag studerat mitt yrke.

– Samtidigt har jag nog också saknat skolan litet. Då du studerar på läroavtal jobbar du på riktigt för din lön och vi här på Wel Mach jobbar treskiftesjobb, så nog har det varit tungt ibland.

Det bästa med att studera på läroavtal har enligt Jan varit att studera på en riktig arbetsplats.

– Du måste ta ansvar på ett helt annat sätt än då du är i skolan. Du jobbar för din lön och det är ingen lek. Jag tycker att jag mognat ganska mycket under det här sista studieåret och jag har lärt mig mycket om både mitt yrke och om hur arbetslivet fungerar.

– Jag skulle absolut göra om det om jag fick välja. Tidigare än sista året skulle jag ändå inte gå över till läroavtal, du behöver ändå grunden från skolan för att klara dig.

Framtiden för Jan innehåller metallarbete i någon form.

– Mitt drömyrke är absolut att arbeta på en oljeplattform, det vill jag testa på någon gång ännu. Efter militären tänker jag ändå gå på yrkeshögskolan Novia till ingenjör. 

Utbildningen vid YA är Jan nöjd med.

– YA är lätt den bästa yrkesskolan i Österbotten. Jag har lärt mig massor under min studietid och skolan vi går i är modern och fräsch. Så länge du själv vill lära dig så är dina möjligheter obegränsade. 

Läroavtal i eget företag, frisör med hyrstol vid Salong Hår & Sånt i Närpes

JULIA RÖNNGÅRD, GRUNDEXAMEN I AFFÄRSVERKSAMHET (MERKONOM), berättar:

“Läroavtalet har varit betydelsefullt på det viset att jag har kunnat jobba som vanligt under tiden jag studerat till merkonom. Jag har också lärt mig mera om företagande och inhämtat kunskap som jag har nytta av i mitt företag.

Att studera med läroavtal gjorde det möjligt för mig att studera och fortfarande arbeta heltid. Jag har inte behövt skära ner på arbetstiden för att genomföra praktikperioder, utan på egen hand med hjälp av min mentor har jag studerat det som behövts inför yrkesproven. Jag har varit en kväll per vecka i skolan. Det har visserligen krävts lite mera disciplin eftersom allt skolarbete ska göras efter avslutad arbetsdag, eller på helgerna, men vissa kurser har krävt mindre jobb och andra mer.”

Läroavtal vid VVS & Värmeteknik Vasa Ab

JOHN VESTERGÅRD, GRUNDEXAMEN INOM HUSTEKNIK (RÖRMONTÖR)

”Jag valde läroavtal för att firman jag var på sommarjobb hos hade möjlighet att ta mig på läroavtal.

Bästa med läroavtal har varit de varierande arbetsuppgifterna.

Jag har lärt mig mycket, också sånt som jag kanske inte skulle ha haft möjlighet att lära mig vid skolan.

Då jag började på läroavtal var jag alltid med någon som visade mig hur jag skulle göra. Nu på senare tid har arbetsplatshandledaren först visat mig vilket arbete jag ska göra, sedan gör jag det själv och efteråt granskar han det”.

ENHETEN I PEDERSÖRE:

Öjesvägen 74, 68910 Bennäs

ENHETEN I JAKOBSTAD:

Köpmansgatan 10 68600 Jakobstad

ENHETEN I VASA:

Kungsgårdsvägen 30 A 65380 Vasa

ENHETEN I NÄRPES:

Ängskullsvägen 1, 64230 Närpes st.
Tfn. 06-324 2622

  • Tfn: 06-324 2000

Växeln är öppen må-to
kl. 8.00-15.45, fre kl. 8.00-15.00
(Växeln är lunchstängd kl. 11-12)

  • Fax: 06-324 2210
  • Den här e-postadressen skyddas mot spambots. Du måste tillåta JavaScript för att se den.
UTBILDNING I VÄRLDSKLASS